Staten i Gavelins skadeståndsmål: förvaltare inte behöriga att fatta beslut om boende - ändå är Therese förd till främmande ort
Nordfri har noga följt fallet Therese. Hösten 2024 uppdagade Uppdrag granskning att en s.k. proffsförvaltare från företaget Optio flyttat en vuxen autistisk kvinna - Therese - från sin hembygd i Värmland. Therese föräldrar förvägrades kontakt med sin dotter. Omvänt nekades Therese kontakt med föräldrarna. Förvaltaren har aktivt hindrat Therese genom att tillse att hon inte får eller kan äga och förfoga över en telefon.
Missförhållandet har pågått under lång tid - flera år. Minst en nära anhörig till Therese har under tiden hunnit gå bort och Therese fick inte närvara på begravningen.
Uppdrag granskning visade klart och tydligt i sitt program att inga godtagbara skäl till att hålla Therese separerad från sina föräldrar finns. När UG-journalisten Rebecka Montelius lyckades lokalisera Therese till Örnsköldsvik, flyttade förvaltaren återigen på henne. Denna gång till en kommun i Norrbotten.
I ett uppföljande program beskriver Uppdrag granskning både flytten av Therese till Norrbotten och fallet Arne Gavelin. Under drygt ett år var Gavelin felaktigt satt under förvaltarskap och samma förvaltare som flyttade Therese var förvaltare åt Gavelin. Under förvaltarskapet såldes betydande värden i form av Gavelins lösöre, främst entreprenadmaskiner. Efter förvaltarskapets upphörande har Gavelin aldrig erhållit en ekonomisk redogörelse för vad förvaltaren gjorde. Bokföring, kvitton, m.m. är borta. Det har försatt Gavelin i en svår ekonomisk situation.
Centrum för rättvisa hjälpte Gavelin att stämma staten. I den processen har staten vidgått att Gavelin behandlats fel i flera avseenden:
Lagmannen Lena Wahlgren vid Ångermanlands tingsrätt har inte hört Gavelin inför det interimistiska beslutet. En fullgod medicinsk utredning har inte genomförts. Gavelin fick inte ett juridiskt biträde i tid. I både interimistiskt och slutligt beslut är lagmannens beslutsmotiveringar undermåliga.
Tvisten mellan Gavelin och staten har därför handlat om vilket skadestånd mannen ska tillerkännas och den tvisten har gått hela vägen upp i Högsta domstolen, där huvudförhandling hölls tidigare i vintras.
Trots att staten erkänner fel och brister i handläggningen av Gavelins fall, liksom hans rätt till skadestånd, så hålls ingen tjänsteman ansvarig (läs lagmannen Lena Wahlgren). Nordfri har per email sökt Ångermanlands tingsrätts chef Magnus Wiklund. Han har valt att inte svara. (På många myndigheter skulle det betraktas som oacceptabelt - frågor från allmänheten ska besvaras, även om svaret är "inga kommentarer").
I Therese fall har Nordfri hävdat att hennes förvaltare inte är - på juridiskt språk - behörig att fatta beslut i hennes ställe i vissa frågor. Framförallt gäller detta Therese boende. Det är Therese vilja som ska styra hennes boende. Förvaltaren har ingen rätt att rycka upp Therese från hennes tillvaro i sin hembygd och flytta henne till en del av landet hon saknar koppling till och kännedom om. Så kan förvaltaren endast göra om det finns godtagbara skäl och Therese själv inte förstår vad som är bäst för henne. Ett exempel kan vara att hon behöver kvalificerad och långvarig vård som endast kan ges på en annan plats i landet.
Behandlingen av Therese och hennes föräldrar är ett övergrepp som fått fortgå under lång tid utan att varken politiker i Therese hemkommun - som genom överförmyndarnämnden har rådighet i situationen - eller politiker i mottagande kommuner gör ett dugg för att häva missförhållandet. Nordfris ansvariga utgivare har polisanmält hanteringen av Therese och menar att det är fråga om olaga frihetsberövande. Förmodligen lades anmälan ned direkt utan att åklagare rådfrågades.
Nu kan dock Nordfri visa med obehaglig tydlighet hur det allmänna talar med kluven tunga i fråga om huvudmäns boende.
I huvudförhandlingen i Högsta domstolen i skadeståndsmålet mellan Arne Gavelin och staten, företräddes staten som brukligt är av Justitiekanslern. Närvarande vid huvudförhandlingen var en kvinnlig byråchef och en underställd tjänsteman. Byråchefen ombesörjde statens plädering och tjänstemannen skötte statens sakframställan.
I statens sakframställan uttryckte sig tjänstemannen från Justitiekanslern så här i en passage:
”…men vissa saker faller utanför förvaltarens behörighet. T.ex. är huvudregeln i 11 kap 8 § Föräldrabalken att huvudmannen fortfarande har rätt att sluta avtal om tjänst eller annat arbete, förfoga över vad huvudmannen förvärvar genom arbete liksom avkastning, och förfoga över vad huvudmannen fått genom gåva eller testamente.
En ytterligare begränsning av förvaltarens behörighet ges i 12 kap 2 §. Det gäller frågor som att ingå äktenskap, bekräfta faderskap, upprätta testamente eller liknande frågor av utpräglad personlig karaktär. Och i allmänhet så har ju huvudmannen, i vart fall då den enskilde har förmåga att uttrycka sin mening, fortfarande rätt att själv få bestämma i frågor om boende eller t.ex. innehållet i den vård som erbjuds.
Och då förvaltarskapet tar sikte på rättshandlingsförmågan, så har huvudmannen självklart sin rösträtt kvar. ”
Fallet Therese respektive Arne Gavelin möts alltså inte bara i den gemensamma Optio-förvaltaren. De möts även på så sätt att staten i Gavelins skadeståndsmål indirekt redogör för att Therese själv ska få bestämma vart hon vill bo. Ändå ingriper ingen del av offentlig sektor eller politik i hennes fall.
Statens ord i Högsta domstolen som citeras ovan finns inte upptaget i ett protokoll. Inte heller i en ljudupptagning gjord av domstolen. När Nordfri frågade Högsta domstolen om det fanns sådana från Arne Gavelins huvudförhandling, visade det sig att varken protokoll fördes eller ljud spelades in. Möjligen finns statens ord nedtecknade i en handling som Justitiekanslern lämnat till domstolen, men det är inte säkert. (Nordfri spelade däremot in förhandlingen).
De fem domarna som satt med vid förhandlingen har alltså - utöver inlämnade handlingar - endast sina minnen att ta till när de ska fatta beslut i målet. För en utomstående är det inte svårt att tänka att den fysiska förhandlingen är ett skådespel. Saken hade lika gärna kunnat avgöras på handlingarna.