Ny lag: kommunerna tvingas beskriva brottslighetens omfattning

Den 1 juli 2023 trädde Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete ikraft. Lagen kräver framförallt tre saker av kommunerna. De ska 1) upprätta en lägesbild över brottsligheten inom kommunens geografiska område, 2) utifrån lägesbilden besluta om åtgärder för att förebygga brott (upprätta en åtgärdsplan), samt 3) samordna det lokala brottsförebyggande arbetet med andra lokala aktörer. Lägesbilden ska uppdateras och åtgärdsplanen följas upp minst vartannat år.

Nordfri har sökt på de ångermanländska kommunernas nätsidor (Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik) för att se om lagen uppmärksammas där. Sökningen har genomförts genom att söka på orden brottsförebyggande, lägesbild och åtgärdsplan. 

Resultatet är enkelt att redovisa. Endast Kramfors har information om den nya lagen och den nämns snarast i förbifarten. Ingen av kommunerna har lägesbild eller åtgärdsplan publicerad på sin sida. I Örnsköldsvik har lägesbild och åtgärdsplan upprättats, men finns inte publicerade annat än som underlag i kallelsen till kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 20 augusti. Då under ärendepunkten Godkännande av åtgärdssplan för det brottsförebyggande arbetet i Örnsköldsvik. 

Det bör tilläggas att det finns äldre information om brottsförebyggande arbete på samtliga kommuners nätsidor. 

Den nya lagen kan komma att försätta kommuner i en besvärlig situation. Att beskriva brottsligheten på ett ärligt sätt kan stå i konflikt med tillväxtambitioner och strategiskt arbete med att främja inflyttning till kommunen. Den finns incitament att förringa en brottslighet som är värre än riksgenomsnittet. Omvänt gäller att det finns incitament för en kommun att belysa den brottslighet som är låg, på annan - mer omfattande - brottslighets bekostnad. 

Detta blir tydligt i den lägesbild och åtgärdsplan som Örnsköldsviks kommun har upprättat. Kommunen påpekar noga att de anmälda brotten per 100 000 invånare är lägre än riksgenomsnittet (med ca 33%). Man slår fast att Örnsköldsviks kommun är en trygg kommun att bo i med en låg brottslighet. Det finns inga utsatta områden menar man. Därefter går man igenom olika typer av brott. (Utsatt område är per definition ett avgränsat område med låg socioekonomisk status där kriminella har en inverkan på lokalsamhället).

Åtgärdsplanen resonerar kring narkotikabrott och redogör fullt korrekt för att narkotika göder gängbrottslighet. Man uppmärksammar också att gängbrottslighet har spridit sig norrut, men menar att kommunen inte blivit hårt drabbad. Rätt arbetssätt mot gängbrottslighet är att arbeta preventivt avseende narkotika, är en slutsats i åtgärdsplanen. 

Det visar sig dock att ett brott som tydligt avviker från ”den låga brottsligheten” i Örnsköldsviks kommun är just narkotikabrott. Fler narkotikabrott per capita anmäls i kommunen än snittet i riket. Två frågor bör ställas med anledning av detta. 

Den första frågan är: om narkotikaanvändningen är väl utbredd i Örnsköldsviks kommun - vem säljer då narkotikan om gängbrottsligheten inte är etablerad? Den andra frågan är: när de större städerna överlag har misslyckats med att få bukt med gängbrottslighet genom preventivt arbete mot narkotika i yngre generationer - varför skulle man lyckas i Örnsköldsviks kommun? 

Aftonbladet har kartlagt gängbrottsligheten i Stockholm. Deras granskning visar att det finns minst 48 gäng och minst 1200 individer som är aktiva i narkotikaförsäljningen. Räknar man med ett geografiskt område som omfattar 1,5 miljoner invånare (Stockholms Stad och angränsande mindre kommuner), så skulle det i Örnsköldsvik, med knappt 56 000 invånare, motsvara knappt två gäng med dryga tjugotalet medlemmar i vardera. Annorlunda uttryckt: knappt en gängmedlem per tusen invånare. 

Förmodligen har Örnsköldsvik inte kommit dithän ännu och inte heller övriga kommuner i Ångermanland. Det är däremot inte så långt därifrån som kommunernas tjänstemän vill kommunicera utåt. Att preventivt arbete av socialtjänstkaraktär skulle stoppa utvecklingen i det här skedet framstår som helt osannolikt. I åtgärdsplanen redogörs i stort sett endast för sådana åtgärder.

Nordfri påminner om att det gängkrig som de senaste åren givit upphov till en rad uppmärksammade skjutningar, sprängattentat och mord, hade sin upprinnelse i en strid om narkotikahandeln i Sundsvall och södra Norrland. På kort tid har 49 personer ställts inför rätta vid Sundsvalls tingsrätt i tre olika mål, samtliga gängrelaterade, enligt uppgifter från SVT.