Länsstyrelsen: "nyanländas" behov av hjälp med digitala bankärenden ska kartläggas
Länsstyrelserna i Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten genomför en undersökning för att kartlägga nyanländas tillgång till grundläggande betaltjänster. Syftet är att identifiera hinder som nyanlända möter vid användning av betaltjänster och att utveckla lösningar för att förbättra deras ekonomiska integration.
Undersökningen riktar sig till personer som i sitt arbete eller vardag möter nyanlända. Genom att svara på en enkät kan deltagarna bidra med viktig information om de utmaningar som nyanlända ställs inför i kontakt med exempelvis banker och betaltjänstleverantörer.
Länsstyrelsernas tidigare rapporter visar att grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända ofta har sämre tillgång till digitala betaltjänster och använder kontanter i högre utsträckning än andra. Det gör det svårare för dem att delta fullt ut i det digitaliserade samhället.
Resultaten från enkäten ska användas för att identifiera förbättringsåtgärder och säkerställa att nyanlända ges bättre möjligheter att hantera sina privatekonomiska angelägenheter på lika villkor.
Det är svårt att inte förundras över offentlig sektors aldrig sinande omhändertagande inställning och den retoriska ohederlighet som följer i invandringens spår.
Under åratal, kanske decennier, fick det svenska folket veta att invandringen skulle rädda folkets pensioner. Stefan Löfven sa att vinsten kommer senare. I praktiken behöver istället svenska skattebetalare finansiera tjänstemän i offentlig sektor som ska lära delar av invandrarkollektivet att nyttja helt grundläggande digitala tjänster.
Om man måste ge en grupp, eller delar av den, specialstöd i en sådan fråga - kan man då förvänta sig att samma grupp ska bidra till svensk produktivitet?