Hänt i veckan - orealistiska befolkningsmål ligger fast i Örnsköldsvik
Våren 2017 slog Örnsköldsviks kommun fast följande i ett pressmeddelande:
”Vi bygger bäst tillsammans! 2030 är Örnsköldsvik ett nav med stark utveckling. En plats för 65 000 nyfikna med framtidstro.”
Utsagan var att betrakta som en avsiktsförklaring och togs fram av sittande socialdemokratiska styre i lag med en borgerlig opposition. Samarbetet kallades ”Partnerskapet för Örnsköldsviks utveckling” och med på ett hörn fick även näringsliv och civilsamhälle vara. Kommunstyrelsens ordförande vid denna tid var Glenn Nordlund, som idag är snart avgående regionråd i Region Västernorrland. Oppositionsrådsposten innehades av Anna-Britta Åkerlind (C). Idag är hon kommunstyrelsens ordförande.
Ambitionen att kommunen skulle växa från dåvarande storlek om dryga 56 000 invånare till att bli 9000 fler på endast 13 år, passerade utan att väsentligt ifrågasättas i media. Ett märkligt förhållande, ty alla seriösa prognoser visade att framtiden snarare stavades befolkningsminskning än snabb tillväxt.
Nu verkar media ha vaknat. Sju år senare. Örnsköldsviks Allehanda publicerade den 20 september en artikel med rubriken ”Prognosen: 8000 färre än målet”. Journalisten Hasse Tavér intervjuar Anna-Britta Åkerlind med anledning av att SCB under sommaren publicerat en prognos som säger att Örnsköldsviks kommun kommer att minska i storlek fram till 2033 (minst).
”– Att nå 5 000 fler till år 2030 är kanske inte helt möjligt längre. Men till 2040 ska vi klara det, säger Åkerlind.”
Tavér undrar varför det är viktigt och kommunstyrelsens ordförande svarar:
”– Vad är alternativet? Vi kan ju inte ha som mål att bli färre i kommunen.”
Hur ska man hantera en sådan reaktion på Tavérs fråga? Vore Åkelind en obstinat tonåring vore hon ursäktad av låg ålder och till den hörande omdömeslöshet. Nu är hon istället en kvinna i slutet av arbetslivet, på den högsta politiska posten i en allt annat än en liten kommun.
Kommundirektören är kommunstyrelseordförandens motpart hos kommunens tjänstemän. Jämförbar med VD i näringslivet. Han heter Magnus Haglund och har haft tjänsten sedan 2013. En tjänst som belönas med över 112 000 kr i månadslön. Samma dag som Allehandas artikel publiceras, intervjuas Haglund i SVT Västernorrland. Kommundirektören är besviken över att Västernorrlands län inte får ta del av ett statligt bostadsstöd.
Totalt ska 1,53 miljarder kr delas ut perioden 2024-2028. Pengarna ska gå till att ”stärka utvecklingen runt industrierna i norr”. Av dessa är 140 miljoner vikta för bostadsproduktion - men endast till Norr- och Västerbotten. Haglund säger:
”-Det är jätteviktigt att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer, i synnerhet när Västernorrland tillsammans med de övriga länen här uppe, just nu har en arbetslöshet som är mycket lägre än i riket i stort. Kompetensförsörjningsfrågan och kompetensbristen är monumental…. [Därför] borde [vi] vara en del av de här satsningarna på bostadsbyggande.”
För 112 000 kr i månaden får Örnsköldsviks kommuns invånare en kommundirektör som tycker att det är nivån på arbetslösheten och en planekonomisk syn på arbetskraft som ska styra bostadsproduktionen - inte efterfrågan enligt beprövade marknadsekonomiska principer.
Kanske ska kommundirektören tolkas som: visst finns det bostäder, de är bara inte attraktiva. Låt oss bygga hamnnära i centralorten med hjälp av statligt stöd, så kommer kompetensen sättandes söderifrån. Från nära Stockholm eller nära ekvatorn spelar mindre roll.
Örnsköldsviks kommun köper regelbundet statistiska tjänster från företaget Statisticon. Den senaste demografirapporten finns tillgänglig på kommunens hemsida och däri dras samma slutsats som SCB gjort: befolkningsmängden kommer att minska under perioden 2023-2033. Födelseunderskott kommer att råda. Nettoinflyttningen kommer inte att vara tillräckligt stor för att väga upp för detta.
SCB säger en sak. Ett externt företag anlitade på skattebetalarnas bekostnad säger detsamma. Alla förstår. Alla utom två. Kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören agerar som sades något helt annat.
Skulle höga tjänstemän på Skatteverket agera i strid med en expertmyndighets utlåtande och en externt anlitad konsult, skulle det betraktas som inkompetens eller försumlighet. Kanske vore det tjänstefel. I värsta fall åtalbart.
I en kommun kan det dock fortgå. År ut och år in. Sju år har passerat. Det är sju förlorade år. Man kan undra hur många år till det tar innan Örnsköldsviks ledande politiker och tjänstemän nyktrar till.
Den dagen är vi tillbaka på ruta ett igen.
Klimatbidrag till vätgastankstation i Örnsköldsvik
Hynion Sverige AB - dotterbolag till norska Hynion AS - beviljas stöd av Naturvårdsverkets bidragsparaply Klimatklivet. Bolaget får 60% av kostnaderna för anläggandet av en vätgastankstation i Örnsköldsvik betalda av skattepengar. I reda pengar motsvarar det drygt 18 miljoner kr. Detta framgår i ett av företagets pressmeddelanden.
Örnsköldsvik anses ha en strategisk placering invid E4 med mötande vägar i form av riksväg 90 och 348. Tankstationen kommer att ha en kapacitet på 2000 kg vätgas per dygn. Projektet stöds även av Länsstyrelsen och anses, enligt Hynion, gå i linje med regionens energi- och klimatstrategier. Preliminärt färdigställandedatum är 30 april 2026. Liknande stationer anläggs i Västerås och Jönköping.
Januari 2023 skrev Hynion i ett pressmeddelande att man hade fått ”två stora vätgastankstationer finansierade av Energimyndigheten till 100%” och dito ”två stora vätgastankstationer finansierade av EU till 30%”. Att skattebetalarna får stå för en betydande del av Hynions investeringar verkar alltså vara en del av det norska bolagets affärsstrategi.
Nordfri bedömer att tankstationen baseras på en lokal elektrolysanläggning. 2000 kg vätgas har ungefär samma energiinnehåll som 264 m3 bensin och med de mest effektiva elektrolysmetoderna åtgår 50-55 kWh el per producerat kg vätgas. För att tankstationen ska kunna producera 2000 kg vägas per dygn måste den därför ha en elanslutning som klarar minst 4,5 MW.
BAE Systems Hägglunds utnämnd till ”samhällsbyggare”
BAE Systems Hägglunds har utnämnts till ”årets samhällsbyggare” vid galan Sundsvall Business Awards den 19 september. Galan arrangeras av den ideella föreningen JCI Sundsvall. JCI är en världsomspännande samling föreningar med ursprung i USA, som samlar ”ledare och entreprenörer i åldern 18-40 år”.
JCI Sweden ska enligt Wikipedia ”bidra till det globala samhällets utveckling genom att ge människor möjligheten att utveckla ledarskap, socialt ansvarstagande, entreprenörskap och nätverk med målet att skapa positiv förändring genom att skapa en gränslös värld”. Vad som avses med ”gränslös värld” framgår inte.
För att kunna nomineras till årets samhällsbyggare gäller följande:
”Årets Samhällsbyggare tilldelas en person, företag, organisation, projekt eller innovation som utvecklar och bidrar till att göra Västernorrland till en modern, hållbar och attraktiv plats. Ett ansvarsfullt samhällsbyggande handlar om planering, byggande, användning och förvaltning av byggnader, infrastruktur och kultur- och naturmiljöer, vilket skapar ett inkluderande och tryggt samhälle där människor vill leva och bo. Pristagaren bidrar till ett attraktivt, sunt och säkert samhällsbyggande i världsklass.”
I prismotiveringen skriver Sundsvall Business Awards angående BAE Systems Hägglunds så här:
”Ett attraktivt och hållbart samhällsbyggande innebär att ständigt möta omvärldens förväntningar och förändringar. Vinnaren fångar detta genom målmedvetna satsningar på samverkan vid upphandling och projektering där kvalité, miljö och arbetsmiljö ständigt är i fokus. I sitt arbete för att möta en global efterfrågan på fordonssystem till länder som behöver skydda och rädda sin civilbefolkning bidrar vinnaren till regionens utveckling.”
BAE Systems Hägglunds är ett dotterbolag i BAE-systemskoncernen, vars huvudsakliga verksamhet är att tillverka militära fordon och vapensystem. Största ägare är Capital Research & Management Co med knappt 10% av aktierna. Blackrock och Vanguard äger tillsammans 7,7%.
Aktiekursen har stigit kraftigt under det ryskukrainska kriget.
