Hänt i veckan - SEKAB, omsorgsboende och portionspris i Kramfors
I en uppdatering på Örnsköldsviks kommuns hemsida från den 23 september, uttalar sig tillväxtchef Anders Jäger så här:
”- Med investeringar och etableringar beräknade till mellan 100-120 miljarder SEK till år 2030,15 000 nya arbetstillfällen och omkring 40 000 nya medborgare i hela regionen står Västernorrland inför historiska tillväxtmöjligheter, dessa ska vi på bästa sätt ta tillvara på.”
Nordfri har tidigare konstaterat att dessa påståenden har sitt ursprung hos Region Västernorrland och de har ”populariserats” av den tidigare socialdemokratiska toppolitikern - numera länets landshövding - Carin Jämtin. Någon annan grund till påståendena annat än förhoppningar, finns inte. Ändå står högre tjänstemän i länets kommuner på kö för att upprepa dem.
Om ämnet uppfattas som tjatigt, så finns det en anledning till detta: det vi betraktar är ett skojeri som kan komma att få katastrofala konsekvenser. Detta på två från varandra skiljda sätt.
Det ena är att länet faktiskt växer med 40 000 invånare fram till 2030. Detta kan endast ske genom massinvandring av slaget: bygg fabriker, flyg sedan in kineser och indier att arbeta där. Att människor i södra Sverige skulle vallfärda till Västernorrland för att ta anställning på nybyggd grön fabrik är en ren fantasi. Northvolt visar också att så inte sker.
Skulle man ändå få den utvecklingen så är det bara att konstatera att antalet lärare, undersköterskor, sjuksköterskor, poliser, m.fl. kritiska yrkesmän och -kvinnor, inte kommer att hänga med.
Den andra varianten är att politiker och kommunala tjänstemän gör påståenden om framtida tillväxt och sedan arbetar för att expandera samhällskostymen - men tillväxten uteblir. Kvar finns skolor, bostäder, industriområden, o.s.v. som ingen har behov av. Få ska bekosta mycket och i slutändan kommer ingen att lita på varken politiker eller tjänstemän (om nu någon gör det idag).
Statusuppdateringen på Örnsköldsviks kommuns hemsida visar tydligt att scenario två är en risk. Kommunen skriver:
”En av utmaningarna och möjligheterna är behovet av inflyttning till Örnsköldsvik och Västernorrland i stort, som i sin tur sätter stor press på utbyggnad av infrastruktur, bostäder och samhällsservice.”
Det finns något sjukt med att kommunala tjänstemän är fullt sysselsatta med en verklighet som inte finns. Det råder ingen bostadsbrist i Örnsköldsvik och knappast i någon annan kommun i länet heller.
Ändå samarbetar tjänstemännen över kommungränserna om denna fiktiva framtid. Kommunen redogör för projektet ”Hållbar samhällsomställning” (HSO). Härnösand är projektägare och finansieringen kommer från EU. I Örnsköldsvik finns en koordinator knuten till HSO; Carina Zetterström. Hon säger:
”- Det är viktigt att kommunen både som organisation och plats hänger med i denna samhällsomvandling. Nya företag ska etableras, befintliga företag växa, nya medborgare ska flytta hit och nya utmaningar behöver hanteras.”
Nordfri har tidigare redogjort för att byråkrater i Sundsvall förbereder sig för att ”välkomna internationell arbetskraft” och allmännyttiga Övikshem ger inflyttare förtur i bostadskön.
Nordfri vill påminna om att gröna drömmar kommit och gått tidigare i historien. Läs inlägget om etanolföretaget SEKAB (se nedan).
SEKAB: omsättningen ned 29% förra året - vinst vändes till förlust
SEKAB:s årsredovisning visar att bolagets omsättning sjönk med hela 29% helåret 2023. Tidigare vinst vändes till en förlust på drygt 9 miljoner. Det kommunalt ägda ägarbolaget NEKAB redovisar en ännu större förlust på 32 miljoner.
Läs hela inlägget: https://www.nordfri.se/sekab-omsattningen-ned-29-forra-aret-vinst-vandes-till-forlust/
JO-kritiserad överförmyndarnämnd ska beviljas ansvarsfrihet
Fullmäktige sammanträder i Örnsköldsvik måndagen den 30 september. En av ärendepunkterna är att bevilja Överförmyndarnämnden ansvarsfrihet. Nämnden är gemensam för Umeå, Örnsköldsvik, Nordmaling, Bjurholm, Robertsfors, Vindeln och Vännäs.
Överförmyndarnämnden rapporterar till kommunstyrelsen i Umeå kommun. I årsrapporten för 2023 framgår följande:
Det är svårt att rekrytera gode män och förvaltare. Både huvudmän och ställföreträdare (godmannen, förvaltaren) befinner sig ofta i ett ”digitalt utanförskap”, vilket medför svårigheter i att uträtta bankärenden.
Umeå kommun har haft fyra tjänstemän anställda på heltid med enda syfte att dessa ska förordnas som förvaltare. Örnsköldsvik har haft samma antal anställda. Nämnden menar att det är ”svåra fall” som kräver erfarna förvaltare och kallar dessa anställda för ”professionella förvaltare”. Nordfri konstaterar att det i juridisk mening inte existerar ”professionella förvaltare”. Det är föräldrabalken som reglerar gode mäns och förvaltares verksamhet. Där framgår tydligt att lagstiftaren inte avsett att kommuner ska ha anställda med enda syfte att ta ställföreträdaruppdrag på betald arbetstid.
Vidare meddelar Överförmyndarnämnden att verksamheten för ensamkommande barn handlägger fler ärenden som följd av flyktingmottagande från Ukraina. Detta har medfört ca 800 000 kr högre kostnader, framförallt beroende på högre utgifter för arvoden till gode män.
Umeåregionens överförmyndarnämnd kritiserades i februari 2024 av JO för felaktig hantering av ett överklagande. JO utalade sig då även om omprövningar på nämndssammanträden.
Örnsköldsviks överförmyndarverksamhet har först på senare tid lagts under Umeåregionen. Före detta utgjordes Örnsköldsviks överförmyndare av en politiker - inte nämnd - och tillhörande tjänstemannaförvaltning. Ett av de sista ärendena av större slag som hanterades var Arne Gavelin, som på undermålig grund sattes under förvaltning av Ångermanlands tingsrätt efter ansökan från Örnsköldsviks kommun.
Gavelins förvaltarskap hävdes efter en tid och han stämde staten med hjälp av Centrum för rättvisa. Staten har medgivit ansvar men motsatt sig storleken på Gavelins skadeståndsanspråk. Fallet ligger nu hos Högsta domstolen.
Omsorgsboende på Kusthöjden i Örnsköldsvik - så ser investeringskalkylen ut
Det politiska styret i Örnsköldsvik vill bygga omsorgsboende på Kusthöjden. Boendet ska omfatta 54 platser fördelade på sex avdelningar, varav tre avdelningar med vardera åtta platser ska ha demensinriktning. Planerna har ifrågasatts av allmänhet. Placeringen uppfattas som udda och illa vald. Kusthöjden är otillgänglig och tidigare byggprojekt har kantats av exploderande kostnader p.g.a. områdets beskaffenhet.
Investeringskalkylen för projektet anger en byggkostnad på 270 miljoner kr. Det blir 5 miljoner kr per vårdplats. Förväntad driftkostnad är drygt 1 miljon per vårdplats och år.
Kommunen anger att det idag finns 615 vårdplatser och att det inom 5 år kommer behövas ytterligare 55. Inom 10 år behövs 100 platser. Kusthöjdsbygget planeras stå färdigt årsskiftet 2027/28.
I det beslutsförslag kommunens tjänstemän tagit fram, redogörs för att antalet människor i arbetsför ålder förväntas minska i mindre orter som Husum, Bjästa och Björna. Däremot kan en lite ökning (0,64%) spås i centralorten. Med det i åtanke rekommenderar man att ett omsorgsboende bör byggas centralt. Argumentet är att arbetskraftsförsörjningen då blir enklare.
Nordfri konstaterar att landsbygdens äldre i slutet av sina liv får utgöra arbetsmarknadspolitiska spelpjäser i en centraliseringsiver som utspelar sig under en centerpartistisk kommunstyrelseordförande.
Kommunalt partistöd i Kramfors 2025 - så mycket tvingas skattebetalarna lägga ut
En av ärendepunkterna på kommande kommunfullmäktige i Kramfors den 30 september är fastställande av kommunalt partistöd för 2025. Fullmäktiges partier beslutar då själva hur mycket ekonomiska medel som ska föras över från kommunens skattebetalare till partierna.
Förslaget fullmäktige ska ta ställning till är detta:
Socialdemokraterna 566 565 kr
Centerpartiet 196 605 kr
Moderaterna 134 945 kr
Vänsterpartiet 134 945 kr
Kristdemokraterna 73 285 kr
Sverigedemokraterna 227 435 kr
Av ovan partier skickar V, KD, M och C vidare en betydande del av partistödet till sina distriktsorganisationer i Västernorrland. Det rör sig om 18-38% av partistödet, beroende på parti.
SD skickar 10% av det kommunala partistödet till partiets riksorganisation.
Det finns de som hävdar att skattefinansierat partistöd är av vikt för demokratin. Man menar att alternativet är att partierna är utlämnande till ekonomiskt starka orivata krafter och att politiskt inflytande och makt då kan köpas. Inte sällan får elever på gymnasiet partistödet förklarat på detta sätt.
Det finns också de som menar att en demokrati där styrande partier ger sig själva pengar tagna från det allmänna, inte uppfyller vissa fundamentala demokratiska villkor.
Ny mattaxa i Kramfors: kommunen inför portionspris i hemtjänsten
På kommande fullmäktige i Kramfors kommer sannolikt en ny prismodell för mat levererad av hemtjänsten att beslutas. Ärendet beskrivs som ”Justerad prismodell avgift matlådor i ordinärt boende”. Tidigare har kommuninvånare med behov av hemlevererad mat betalat för olika slags abonnemang. Detta ska ersättas med ett portionspris.
Priset blir 61,72 kr per portion och ska gälla från 1 november 2024.
”Ordinärt boende” är den kommunalbyråkratiska benämningen på det egna hemmet.
Kvaliteten på kommunalt hemlevererad mat har återkommande kritiserats i många kommuner. Inte sällan anförs att maten smakar illa, ser tråkig ut och portionerna är för små.
En Big Mac&Co-meny kostar 112 kr på McDonalds idag. Då ingår läskeblask. Det är ungefär samma kostnad som två enhetsportioner i Kramfors kommun.