Fallet Therese: Bonnierjournalistiken undermålig och Optio avtalslöst
Lokaltidningen Örnsköldsviks Allehanda har efter Optioskandalen agerat på ett märkligt sätt. Uppdrag granskning genomlyste på ett förtjänstfullt sätt det förvaltarskapsärende där en autistisk kvinna - Therese - flyttades från sina föräldrars hemort till okänd adress. Föräldrar och dotter har under tre års tid inte fått träffa varandra. SVT-journalisten Rebecka Montelius lyckades lokalisera dottern till Örnsköldsvik. Där bode hon i en etta i det invandrartäta miljonprogrammet Sörliden. Istället för att gräva och efterfråga ansvar i en situation där uppenbart både överförmyndarnämnden och Optio brustit vad avser såväl bondförnuft som omtanke, så gör Allehanda det till sin uppgift att ”förklara” Optios verksamhet och skriva överslätande om hela saken.
Den 9 oktober skriver journalisten Hasse Tavér en artikel som är så snäll mot Optio att hade ämne och bransch varit annorlunda, skulle innehållet nog misstänkas vara redaktionell reklam. Följande citat är tagna från Tavérs artikel:
”När Therese Andersson flyttas av sin ställföreträdare – från Degerfors till Örnsköldsvik, utan att Thereses föräldrar får veta något, har UG ett antal frågor att ställa.
Men UG:s reporter kommer inte längre än till dörren in till Optios kontor. Där får reportern veta att det är stopp. Beskedet som UG till slut får är att Optio besvarar frågor på mejl.
Men ÖA har intervjuat Optios vd Jennifer Carlsson, som anser att UG röjde Therese Anderssons skyddade folkbokföring när hon söktes upp i sin lägenhet i Örnsköldsvik.
– Min kommentar om det är att det är synd att Uppdrag Granskning inte tänkte på huvudmannens bästa, säger Jennifer Carlsson.”
”– Jag kan bara säga att jag skulle vilja svara på frågor, men med hänsyn till huvudmannen och sekretessen som råder så kan jag inte det.”
”Trots fallet med Gavelin och nu Therese Andersson, som Optio kritiserats för, anser Jennifer Andersson att det går bra med verksamheten i Örnsköldsvik.
– Den huvudman som du talar om är kvar hos oss. Ännu har vi inte entledigats av någon överförmyndare. Ingen har anmärkt på oss.”
”– Om jag bara kunde så skulle du få hela bilden, men det går inte. Vi välkomnar granskning. Optio har ingenting som behöver gömmas, säger Jennifer Carlsson till ÖA.”
Hasse Tavér ställer inte en enda kritisk fråga. Han visar inget intresse för Therese eller hennes föräldrar. Detta i en situation där precis alla förstår det hemska och groteska i att hålla föräldrar och dotter separerade genom tvång och så i tre års tid. Ett uppenbart omoraliskt handlande av ett företag vars själva affärsidé är att sörja för personer och bevaka deras rätt.
Journalisten Johanna Dyrén följer tre dagar senare upp med en artikel som ger ansvarig tjänsteman på Örnsköldsviks kommun - Jens Hjalmarsson - tillfälle att förklara varför man anlitar Optio. Allehanda sätter rubriken ”Därför anlitas utskällda företaget”. Inte heller Dyrén ställer några kritiska frågor. Hon skriver också att ”år 2022 fakturerades Umeå region totalt 758 756 kronor av Optio, året därpå 188 883 kronor”. Det är inte sant. Dyrén har använt Jens Nylanders online-verktyg för uppgifter om fakturering gentemot offentlig sektor. Verktyget är dock inte alltid rättvisande och i det här fallet brister det. Umeå kommun redovisar nämligen all fakturering mot kommunen på sin hemsida och där framgår följande:
2023: totalt 959 891 kr fördelat på 23 fakturor. Största faktura 102 290 kr.
2024 (t.o.m. augusti): 696 019 kr fördelat på 15 fakturor. Största faktura 99 705 kr.
Hur kan en sådan undermålig journalistisk hantering förklaras? Nordfri ser två olika möjliga förklaringar. En uppenbar variant är att enskilda journalister har personliga skäl att inte ställa kritiska frågor i detta ämne eller att Allehanda inte står oberoende gentemot kommunen/politiken. Man kan kalla detta för en möjlig oberoendeproblematik. Den andra förklaringen är mer rättfram, men också förolämpande: journalisterna begriper inte bättre.
Det senare ska förstås som att man begriper nog ändå att Optios förvaltare Lena Walegren agerat fel, men man saknar förståelse för djupet i omoralen och saknar också sinne för proportioner vad gäller den spridning saken får i breda folklager över hela Sverige. Med andra ord: att Sveriges skickligaste och möjligen mest resursstarka grävande redaktion har dragit brallorna av Optio och Örnskökdsviks tillsyn av dessa, har inte sjunkit in hos journalisterna på Allehanda.
Uppsåt eller dumhet, resultatet blir detsamma. Gång efter gång. Fallet Therese föregås av Arne Gavelin-skandalen - som Allehanda länge vägrade att skriva om - och inte ens den var den första. Under 18 år utgjordes Överförmyndaren i Örnsköldsvik av en ensam person; den socialdemokratiska politikern Jan-Olov Häggström. Samtidigt gavs hans fru förvaltaruppdrag. Ett uppenbart jäv. En av hustruns uppdrag resulterade i att ett äldre par fick se sitt boende avvecklat, som det heter på överförmyndarbyråkratiska. Deras centralt belägna hus tömdes på lösöre och såldes, trots att det fanns en son som var villig att sköta om föräldrarna. Fallet fanns med i det statliga utredningsmaterial som sedermera ledde till de lagändringar som medger upprättandet av så kallad framtidsfullmakt.
Vilka frågor är det då som journalistiken borde ställa? De är tre till antalet, menar Nordfri:
- Hur avser kommunen skadereglera den extremt dåliga publicitet man drabbats av?
- Hur kunde tillsynen misslyckas med att upptäcka att en huvudman förvägrats träffa sina föräldrar under tre års tid? Alternativt: varför agerande man inte om man kände till att Therese inte fick träffa sina föräldrar?
- Är Lena Walegren lämplig att inneha förvaltaruppdrag? Alternativt: kommer överförmyndaren entlediga Lena Walegren?
Den tredje fråga förtjänar att utvecklas. Den lagstiftning som reglerar gode mäns och förvaltares verksamhet är föräldrabalken. Där finner man nedan formuleringar:
”Till god man eller förvaltare ska utses en rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig person. […]
Innan någon förordnas till god man eller förvaltare ska hans eller hennes lämplighet kontrolleras i den utsträckning som behövs.” (11 kap 12 §)
”En god man eller förvaltare som gör sig skyldig till missbruk eller försummelse vid utövandet av sitt uppdrag eller som kommer på ekonomiskt obestånd och på grund av detta är olämplig för uppdraget eller som av någon annan orsak inte längre är lämplig att inneha uppdraget, skall entledigas. Beslut om entledigande fattas av överförmyndaren.” (11 kap 20 §)
Att som förvaltare aktivt flytta en autistisk huvudman 65 mil och sedan förvägra all kontakt med föräldrarna kan knappast inte vara försummelse. Det är försummelse. Lena Walegren bör alltså entledigas från förvaltarskapet över Therese.
Enligt Dyrén har Optio ett 20-tal uppdrag i Örnsköldsvik. Hur många av dessa ligger på Lena Walegren och är hon lämplig? Uppgifter från Ångermanlands tingsrätt gör gällande att Lena Walegren de senaste 5 åren har figurerat i 56 ärenden som hanterats av rätten. De gäller saker som anordnande av förvaltarskap, dess upphörande, m.m. Notera här att när en person sätts under förvaltarskap så förordnas förvaltare av tingsrätten och nästan alltid är det en person föreslagen av överförmyndaren. Om förvaltaren behöver bytas ut under pågående uppdrag så är det överförmyndaren som utser en ny, inte tingsrätten. Av detta förstår man att Lena Walegren haft och har talrika uppdrag i Örnsköldsviks kommun.
Det finns ingen anledning att tro annat än att alla dessa huvudmän omfattas av samma omsorg som Lena Walegren visat Therese.
Nordfri kan också avslöja att Umeå kommun saknar avtal med Optio, trots att kommunen står som mottagare av fakturor som summeras till knappt 1 miljon kr. För de flesta tjänster gäller att en kommun endast får direktupphandla upp till gränsen 700 000 kr (på året). Över denna gräns krävs offentlig upphandling. Då reglerna för offentlig upphandling är komplexa, vågar Nordfri inte avgöra om Umeå kommun bryter mot LOU (Lagen om offentlig upphandling). Det finns för vissa myndigheter och särskilda tjänster speciella gränser satta.
Optio har alltså 20-talet uppdrag i Örnsköldsvik och fakturerar Umeå kommun knappt 1 miljon kr per år, men inget avtal finns som reglerar förhållandet mellan överförmyndarnämnden och företaget.
Enligt Sofia Hannsberger Johansson, stabschef på Örnsköldsviks kommun, vidarefakturerar den gemensamma överförmyndaren den del av Optios fakturering som är hänförlig uppdrag i Örnsköldsviks kommun.