Fallet Therese blir S-politik: nämndsinitiativ i kommunstyrelsen

Vid kommunstyrelsens sammanträde i Örnsköldsvik den 7 januari avhandlades ett s.k. nämndsinitiativ från socialdemokraterna. Initiativet uttrycker en önskan om att kommunen ska säga upp det avtal som finns med Umeåregionens överförmyndarnämnd. Avtalet förpliktigar Örnsköldsviks kommun att göra motsvarande tre heltidstjänster i kommunförvaltningen tillgängliga för ställföreträdarskapsuppdrag och tecknades 2020 när Örnsköldsviks överförmyndare avskaffades till förmån ett uppgående i den för flera kommuner gemensamma nämnden i Umeå. Det gäller tillsvidare med sex måanders uppsägningstid för vardera part.

De kommunalt tillhandahållna förvaltarna ska enligt avtalet fungera som ett komplement. I avtalet står: ”Kommunens förvaltare ska fungera som ett komplement till lekmannauppdrag och inte vara konkurrerande verksamhet”.

Avtalet beskriver även vilken kompetens de kommunala förvaltarna ska, vilken typ av uppdrag de ska ges, m.m. Kommun förpliktigas till att på detta sätt sörja för upp till 50 ställföreträdarskapsuppdrag.

Det märkliga är att S vill säga upp avtalet med motiveringen att man vill möta behovet av fler ställföreträdare. Ingen logik finns i det, ty avtalet reglerar ett minimum kommunalt tillhandahållna förvaltare och ingenting hindrar att Örnsköldsviks kommun tillhandahåller fler än dessa.

I initiativstexten framgår också att skandalomsusade Optio har runt 20 uppdrag i Örnsköldsvik.

Fallet Therese har nu skapat en bisarr situation: kommunpolitikerna hemfaller åt sina sedan sedan mycket länge etablerade skyttegravar i kriget mellan privat och offentlig sektor. Den styrande borgerliga majoriteten (inklusive SD) undviker att åtgärda den brist som privata Optios agerande uppenbart utgör. Socialdemokratin föreslår i sin tur att offentlig sektor ska ta över.

Båda sidor är dock fel ute. Formuleringen i avtalet mellan Örnsköldsviks kommun och överförmyndarnämnden om komplement till lekmannauppdrag är egentligen oförståelig. I Föräldrabalken, som reglerar överförmynderiet, nämns överhuvudtaget inte något om lekman eller proffs. Uppdraget är tänkt att utföras av individer i civilsamhället och mot ersättning, inte vara grunden för privat försörjning – oavsett om arbetsgivaren är ett företag eller en kommun.

Ingen politiker ställer frågan: varför vill inte fler åta sig ställföreträdarskapsuppdrag?

Kommunstyrelsen beslutade att lämna socialdemokraternas förslag till förvaltningen för beredning.