Efterspel till fabriksutsläpp, Therese i riksdagsdebatt, m.m.
I augusti orsakade Domsjö fabriker ett oavsiktligt utsläpp av kvävedioxid. Gasens karakteristiska bruna färg gjorde utsläppet väl synligt för allmänheten och bilder på den bruna röken punblicerades i lokal media.
Efter att tagit del av företagets slutrapport har Länsstyrelsen valt att polisanmäla Domsjö fabriker för misstänkt miljöbrott.
Slutrapporten anger att fel som uppstått vid rengöring av en etanolavdrivare med salpetersyra, är det som orsakat utsläppet. 4,1 m3 salpetersyra användes vid rengöringen och den kan teoretiskt producera 2,31 ton kvävdioxid. Företaget menar dock att man fick stopp på utsläppet och bedömer att 1,16 ton gas släpptes till omgivningen. Det framgår inte i slutrapporten hur lång tid utsläppet pågick.
I USA anger man det s.k. IDLH-värdet för kvävedioxid till 13 ppm. IDLH betyder ”imediately dangerous to life and health”. Det är alltså den nedre koncentration som anses kunna omedelbart skada hälsa och utgöra ett hot mot liv. Vetenskapliga artiklar redogör för att exponering för 150 ppm kvävedioxid under 30-60 min ger dödande lungödem.
Nordfri har räknat på hur stort gasmoln med koncentrationen 150 ppm som 1,16 ton kvävedioxid kan bilda under ideala förhållanden: 4,1 miljoner kubikmeter. Det motsvarar ungefär en halvsfär med radien 125 m. Bedömningen måste bli att lokal media inte har förstått hur allvarlig olyckan var och vilka konsekvenserna skulle kunnat blivit om väderförhållandena varit annorlunda vid tillfället.
Fallet Therese debatterades i riksdagen
Fallet Therese har letat sig in i riksdagen. Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Laila Naraghi försökte i en riksdagsdebatt plocka politiska poäng gentemot justitieminister Gunnar Strömmer, genom att retoriskt fråga ”hur många fler [offer] finns det?”.
Naraghi beklagade att ett företag (Optio) var förvaltare och att det dessutom ”fick betalt av staten”. Hon visade därmed prov på okunskap i det ämne hon ville vinna poäng i, ty staten betalar ingenting och förvaltarskapet är alltid personligt.
Nordfri kan också avslöja att just Gunnar Strömmer spelade en nyckelroll när Arne Gavelin fick hjälp av Centrum för rättvisa. Strömmer, som har sina rötter i Örnsköldsvik, besökte staden och höll då ett öppet politiskt möte på Café UH. Efter mötet passade engagerade åhörare på att lägga fram Gavelins fall för Strömmer.
Centrum för rättvisa grundades 2002 och Gunnar Strömmer var en av tre grundare.
Se replikskiftet hos SVT: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/efter-thereses-forsvinnande-minister-stalls-till-svars-om-forvaltarskap
Sundsvalls avfallsförbränning: endast 12% kommer från egna invånarna
Fjärrvärmepriserna har ökat kraftigt det senaste året. I Västernorrlands län är det endast Sundsvall som bränner avfall och kommunen bränner vida mer avfall än man själva producerar.
Läs hela inlägget: https://www.nordfri.se/sundsvalls-avfallsforbranning-endast-12-kommer-fran-egna-invanarna/
Fjärrvärmepriset höjs i Sundsvall
Sundsvall Energi höjer fjärrvärmepriset med 9% fr.o.m. kommande årsskifte, meddelar företaget i ett pressmeddelande. Man menar att prishöjningen ”är en följd av fortsatt förhöjd nivå av bränslepriser, hårdare konkurrens inom återvinningsaffären och minskade avfallsvolymer beroende på en svagare konjunktur”.
Pressmeddelandet: https://newsroom.notified.com/news/323390/fjarrvarmepriset-i-sundsvall-hojs-med-9-under
Cinis Fertilizer ger ut ”gröna obligationer”
Turerna kring konstgödseltillverkaren Cinis Fertilizer i Köpmanholmen fortsätter. Bolaget meddelar i ett pressmeddelande i torsdags att man har för avsikt att ge ut ”gröna obligationer” till ett värde av 550 miljoner kr. Det motsvarar enligt Dagens industri bolagets halva börsvärde och det huvudsakliga syftet är att refinansiera befintliga skulder. Per den 31 oktober uppgår skulderna till 484 miljoner kr.
Vid stängning i fredags handlades Cinis Fertilizer för 16,02 kr, efter att ha varit nere på dryga 14 kr.
Med ”gröna obligationer” brukar avses obligationer som uppfyller ett EU-regelverk i form av en frivillig standard; EU-GBS. Standarden kräver att obligationsutfärdaren uppfyller EU-taxonomin, vilket är ytterligare ett regelverk. EU-taxonomin utformades för att stödja s.k. hållbara investeringar och uppnå klimatneutralitet till 2050 enligt Parisavtalet.
EU-taxonomin togs i bruk 1 januari 2022.
Pressmeddelandet: https://news.cision.com/se/cinis-fertilizer-ab/r/cinis-fertilizer-undersoker-mojligheten-att-emittera-seniora-sakerstallda-grona-obligationer--public,c4062526
Beskedlig höjning av VA-, avfalls- och slamtömningstaxor i Kramfors
Kramfors kommuns produktionsnämnd föreslår höjda taxor för vatten och avlopp (6%), hushållsavfall (5,6%) och slamtömning (3,6%). Nämndens ordförande Rainor Melander (S) kommenterar:
”Justeringen är ett nödvändigt steg för att säkerställa långsiktig hållbarhet och täcka upp för de ökade kostnader vi ser inom VA och renhållning. Samtidigt vill vi fortsätta förbättra vår infrastruktur och möta miljökraven på bästa möjliga sätt.”
Slutligt beslut fattas av kommunfulmäktige den 9 december.
Läs nyheten på Kramfors kommuns hemsida: https://www.kramfors.se/nyheter/nyheter/bygga-bo--miljo/bygga-bo--miljo/2024-10-31-forslag-till-justerade-taxor-for-renhallning-och-va.html
Örnsköldsvik: kommunen bygger skidanläggning för 110 miljoner kr
Örnsköldsviks kommun har för avsikt att bygga en skid- och skidskyttestadion. Kultur- och fritidsnämnden fattade den 23 oktober ett investeringsbeslut som möjliggör finansiering av etapp 1 i projektet.
Totalt beräknas stadion kosta 110 miljoner kr. Klubben Skidsamverkan Örnsköldsvik bidrar med 5 miljoner kr via ett anslag från Allmänna Arvsfonden. Kommunen anger att projektet omfattar en rad funktioner och byggnationer:
”…fullstor skidskytteanläggning med skjutvall med 30 elektroniska fallmål, belyst stadionområde, straffrunda och slingor som ansluter till befintliga spår för längdskidor. På området ska det även byggas en sekretariatsbyggnad och förrådsbyggnad med värmestuga och toaletter samt ett nytt pistmaskinsgarage. Utöver arena och stadion kommer det anläggas en damm som möjliggör för vattenförsörjning för konstsnöproduktionen, som ska användas vid den nya skid- och skidskyttestadion.”
Nämndens centerpartistiska ordförande Björn Olsson kommenterar:
”Det här är en viktig pusselbit i stödet till det lokala föreningslivet och för barns och ungdomars rätt till en aktiv fritid. Det ligger också i linje med kommunens övergripande mål att bli 5 000 fler invånare med framtidstro, då möjlighet till en aktiv fritid med bra och tillgängliga idrottsanläggningar mycket väl kan bidra till att man väljer att bosätta sig i Örnsköldsvik.”
Projektet ska vara slutfört 2026. Nämnden äskar också ökade skattemedel med 3,1 miljoner kr årligen, för att täcka driftkostnaderna för stadion. Det är kommunfullmäktige som fattar slutligt beslut om investeringen.
Nordfri kommenterar:
Det är beklagligt att kommunens politiker fantiserar om att 5000 människor kommer flytta till Örnsköldsvik i en nära framtid. Ännu värre är att en heltidsarvoderad nämndsordförande på allvar spekulerar i att en skidanläggning skulle påverka inflyttningen. Politikerna borde vara upptagna med att hushålla med skattemedel, inte förskingra dem. 110 miljoner kr i investering i en idrottsanläggning i en kommun med knappt 56 000 invånare, är väldigt mycket. Motsvarande summa i förhållande till folkmängd i Stockholms Stad blir 1,9 miljarder kr.
Nyheten på kommunens hemsida: https://www.ornskoldsvik.se/nyheter/2024-10-29-investeringsbeslut-for-nya-skid--och-skidskyttestadion-etapp-1
