Bygglovsavgifter förskräcker, utsläpp från SCA och invandrare i vården
En ny taxa för bygglovsärenden kommer att gälla i Örnsköldsvik fr.o.m. årsskiftet. Saken behandlades vid kommunstyrelsens plan- och tillväxtutskotts senaste sammanträde den 12 november. Nordfri har tagit del av taxorna och menar att de stämmer till eftertanke.
Liksom många andra kommuner vill Örnsköldsvik växa. Kommunfullmäktige är överens om målsättningen att kommunens invånarantal ska öka med 5000 fram tills år 2030. Målet är att betrakta som någon typ av filosofi eller princip, snarare än ett konkret och realistiskt mål. De senaste åren har invånarantalet stått still eller minskat något. Barnafödandet är lägre än någonsin. I den situationen saknas det helt förutsättningar för att kommunen ska växa med runt tusen invånare per år fem år i rad.
Skulle man ändå lyckas med målsättningen - eller lyckas till hälften - så behövs bostäder. Ett av kommunens planprojekt är att skapa en ny stadsdel centralt i centralorten. ”Stadsdel 2030” heter projektet och kommunen menar att det är en ”vision”. Inte obetydliga tjänstemannaresurser läggs på ”Stadsdel 2030”.
Den nya bygglovstaxan bör betraktas i ljuset av ovan: hur agerar en kommun som påstår sig vilja växa, när den sätter sina bygglovstaxor? Svar: kommunen agerar inkonsekvent.
För nybyggnation av ett småhus utanför planlagt område föreslås att bygglovet ska kosta 19 080 kr och avgiften för genomförande 19 696 kr. Total kostnad knappt 40 000 kr. I avgifterna ingår eventuella komplementbyggnader och andra lov- eller anmälningspliktiga åtgärder, t.ex. rivningen av en äldre byggnad på fastigheten.
Nordfri menar att avgifternas storlek är stötande, utöver att de går stick i stäv med kommunens ambitioner. I andra sammanhang hävdar kommunen att digitaliseringen ska leda till besparingar. Få saker har genom digitalisering blivit så enkla som att göra bygglovsritningar, kartor, m.fl. handlingar som behövs i bygglovssammanhang. Det gäller även att spara, hantera och distribuera sådana handlingar. En bygglovstjänsteman borde vara avsevärt mer produktiv idag än tidigare. Det gäller även relaterade tjänster som de som t.ex. Lantmäteriet tillhandahåller. Ändå blir det bara dyrare och dyrare.
Det är inte bara avgifter för bostäder som höjs. För ”nybyggnad av komplementbyggnad, mycket enkel, utan tekniskt samråd” vill kommunen ha knappt 10 000 kr om fastigheten ligger utanför planlagt område. En landsbygdsbo som vill utveckla sin fastighet genom att bygga ett helt enkelt kallförråd på 100 m2 att använda för arbetsmaskiner, ved eller annat, ska alltså betala 10 000 kr till kommunen.
I protokollet från utskottets sammanträde lämnas inga funderingar eller resonemang kring huruvida avgifterna är skäliga. Istället är det en teknikalitet som föranleder beslutet: kommunen har tidigare hanterat frågan i samhällsbyggnadsnämnden, men räknade då på fel indexhöjning. Man använde 2024 års index istället för 2025.
Det index kommunen utgår ifrån är PKV; ”prisindex för kommunal verksamhet”.
Nordfri konstaterar att en ”attraktiv” kommun inte brandskattar sina invånare, varken via skattsedeln eller via avgiftstaxor för kommunala tjänster.
Utsläppsbeslut för SCA:s pelletsfabrik i Härnösand
SCA:s pelletsfabrik Bionorr i Murbergsviken i Härnösand investerade 2021 i ett elfilter, med syfte att sänka utsläppen av stoft. Utsläppen gav upphov till blårök och dålig lukt orsakade av terpener och hartser i stoftet. Investeringens storlek var 50 miljoner kr.
Nu har Länsstyrelsen beslutat om slutliga utsläppsvillkor för verksamheten. I ett beslut daterat 14 november redovisar Länsstyrelsen för vilka krav SCA har att leva upp till:
”Utsläpp av stoft från torkprocessen får inte överskrida 15 mg/Nm3 torr gas när elfiltret är i drift. Elfiltrets tillgänglighet, inklusive spolrengöring, sett över ett år ska inte understiga 95 % av anläggningens drifttid.
Utsläppsnivån ska verifieras med årlig mätning av stoft då elfiltret är i normal drift utan spolrengöring.
Samtliga klagomål på lukt och rök från verksamheten ska dokumenteras och sedan redovisas i samrådsmöten med tillsynsmyndigheten.
Övriga stoftutsläpp från processen får totalt sett inte överskrida 10 mg/Nm3 torr gas vid årlig mätning. Utsläppen sker från följande 5 punkter:
• Pelletskylare linje 1 och 2.
• Bränslekvarn linje 1 och 2.
• Bulkutlastningen.
I övrigt gäller sedan tidigare fastställda villkor.”
Länsstyrelsen skriver i beslutet att SCA fått möjlighet ”…att utreda möjligheterna att minimera verksamhetens utsläpp till luft för att därefter kunna redovisa resultatet av utredningen samt komma in med förslag på slutliga villkor för utsläppen”.
Såvitt Nordfri kan uttyda av beslutet så är det identiskt med de förslag SCA givit myndigheten. Huruvida det tillhör praxis att Länsstyrelsen överlåter till de stora verksamhetsutövarna att själva föreslå vilka miljökrav de ska verka under, är inte känt för Nordfri. Att ett sådant förfarande inte är självklart, torde vara uppenbart för de flesta.
För den enskilde kan det vara svårt att bilda sig en uppfattning om hur mycket eller lite 15 mg/Nm3 är. Kanske kan en jämförelse med utsläppen av partiklar av slag PM10 göras. PM10 är partiklar upp till en storlek av 10 µm. Enheten utläses ”mikrometer” och är en miljondels meter eller en tusendels millimeter. Partiklar av typen PM10 bildas framförallt vid slitage av däck, vägar och bromsar, samt vid förbränning och när gaser från förbränningen kondenseras. Industrin står för 32% av utsläppen av PM10.
Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft anger att årsmedelvärdet inte får vara högre än 15 µg/m3 för PM10. Utsläppet av stoft från Bionorr får vid skorstensmynningen alltså vara tusen gånger högre än detta värde.
Arbetsmiljöverket anger 2 mg/m3 som nivågränsvärde för trädamm. Det betyder att arbetstagare får inte utsättas för koncentrationer över detta värde under en 8 h arbetsdag.
I Länsstyrelsens beslut ställs inga krav på att SCA ska följa upp vad koncentrationen stoft kan bli vid marknivå under olika vind- och väderförhållanden.
Knappt 90 000 kr per byggnad i bredbandsstöd till fem områden i Sollefteå kommun
Enligt en nyhetsuppdatering på Sollefteå kommuns hemsida, har Post- och telestyrelsen (PTS) beviljat 35 miljoner kr i statligt stöd till bredbandsutbyggnad i kommunen. Det är fem projekt som omfattas:
Sollefteå västra – Tilldelat 9,771,112 kronor
Näsåker Resele - Tilldelat 6,686,367 kronor
Ramsele - Tilldelat 6,562,349 kronor
Långsele - Tilldelat 6,546,145 kronor
Junsele - Tilldelas 5,663,836 kronor
Kommunen uppger inte vilka som är mottagare av stödet i de olika fallen.
Enligt kommunen kommer stödet möjliggöra att 400 byggnader får fiberanslutning. Det betyder då också att stödet i snitt är 87 500 kr per byggnad.
Läs på kommunens hemsida: https://www.solleftea.se/Trafik--infrastruktur/trafik--infrastruktur-nyheter/trafik--infrastruktur/2024-11-21-stor-bredbandssatsning-i-solleftea-kommun---over-35-miljoner-i-statligt-stod
Invandrare erbjuds läsa in grundskola - förbereds för arbete i vården
Vid Regionala utvecklingsnämndens sammanträde den 7 november, beslutades att fastställa kursutbudet vid Hola, Ålsta och Örnsköldsviks folkhögskolor för perioden läsåret 2025 – 2026.
I kursutbudet finner man bl.a. kurser inom följande områden:
- läkeväxter
- yoga, dans och soundhealing
- hållbar omställning
- Utomhusupplevelser och välmående
- ...och mycket mer
En av få kurser som är yrkesförberedande är "Vårdinriktning med
grundläggande svenska, 100%". Kursen ges vid Ålsta folkhögskola i Sundsvall. Kursbeskrivningen lyder:
"Kursen riktar sig till deltagare som vill kombinera yrkesstudier inom ett bristyrke med att läsa in ämnen på grundskolenivå på allmän kurs. Kursen ger deltagarna basala grunder för att arbeta inom vårdyrket samt inför studier till vårdbiträde. Kursen lägger mycket fokus på svenska som andraspråk."
Nationella vårdkompetensrådet: arbetsmiljön avgörande för kompetensförsörjning i vården
Nationella vårdkompetensrådet har på uppdrag av regeringen, tagit fram förslag till en nationell plan för att förbättra hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Uppdraget slutredovisades den 31 maj. Planen omfattar 25 förslag.
Sveriges kommuner och regioner (SKR) har i en remissvända yttrat sig över planen. SKR påpekar särskilt att man ställer sig bakom rådets uppfattning att arbetsmiljön är central för framtida kompetensförsörjning. Rådet formulerar sig i planen som följer:
"En av de viktigaste faktorerna för att attrahera, behålla och locka tillbaka medarbetare till hälso- och sjukvården är att förbättra arbetsmiljön och ge hållbara förutsättningar för personalen. I en tid då färre personal ska ta hand om fler patienter med mer komplexa behov och det samtidigt råder ökad konkurrens om arbetskraft från andra sektorer, är det desto viktigare att värna den personal som finns."
Det är arbetsgivaren som sörjer för arbetsmiljön och SKR är i praktiken en arbetsgivarorganisation för kommuner och regioner. Nordfri menar att inom yrkesområden som i huvuddel utförs i privat sektor, leder brist på arbetskraft till att lönerna stiger. Att en arbetsgivarorganisation hellre fokuserar på "arbetsmiljö" än lön är därför inte förvånande.
I Region Västernorrland skulle saken kunna undersökas genom att intervjua vårdpersonal som lämnat offentlig anställning för vårdbemanningsföretag: vilken betydelse har lönens storlek i valet mellan offentlig sektor och bemanningsföretag?
Läs mer: https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/arbetsmiljonavgorandeforkompetensforsorjningivarden.85138.html och https://www.nationellavardkompetensradet.se/globalassets/radets-kunskapsunderlag/2024-2-nationell-plan-for-halso-och-sjukvardens-kompetensforsorjning.pdf
Örnsköldsvik: kommunen har hög nettokostnad - ska ändå investera 2,6 miljarder kr de närmaste åren
Vid kommunfullmäktige i Örnsköldsvik måndagen den 25 november kommer en av ärendepunkterna att vara en rapport över kommunens ekonomiska läge perioden 2025-2027.
I rapporten står att läsa:
"Nettokostnaden fortsätter ligga på en hög nivå jämfört med andra kommuner. I budgeten för 2025 och framåt ingår dessutom stora nettotillskott till nämnderna. För att undvika att nettokostnadens andel av skatteintäkter och statsbidrag kvarstår på för hög nivå och därmed successivt försämrar kommunens ekonomi behövs arbete med att sänka nuvarande nettokostnad. Fokus på åtgärderna bör vara sänkta kostnader genom bl.a. prioritering av verksamheterna och fortsatt effektivisering genom exempelvis digitala lösningar."
I stycket efter konstaterar kommunens tjänstemän:
"I nuläget uppgår kommunens planerade investeringar 2023-2026 till 2,6 Mdkr, vilket är mer än en fördubbling jämfört med föregående mandatperiod. Den höga investeringsnivån kommande år är en stor utmaning organisatoriskt och förutsätter att politiska beslut fattas för att lyckas genomföra investeringarna enligt plan."
Det återstår att se om folkets representanter i fullmäktige uppmärksammar dessa stycken.
