Bredbandsutbyggnaden och alla stöden - vad hände sen?

Stefan Löfvens regering beslutade 2016 att staten skulle stödja bredbandsutbyggnaden med rikliga bidrag. En plan formulerades och i den fanns ett antal milstolpar:

2020 skulle 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 100 megabit per sekund. 2023 skulle hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Slutligen är målsättningen att 2025 ska hela Sverige ha tillgång till bredband med en hastighet på minst 1 Gb/s.

Har man lyckats? Eller, kommer man att lyckas? Frågan går nog inte att svara på. Det är som att redogöra för huruvida en sovjetisk femårsplan var framgångsrik eller inte. De intressanta frågorna är hur mycket bredband man fick för pengarna och huruvida allt det bredband som levererades var efterfrågat och fyller en funktion.

Säkert är att bredbandsutbyggnaden inte varit teknikneutral. En konsekvens är att fiber har grävts ned på platser där det alldeles uppenbart är helt ekonomiskt oförsvarbart att göra så. Radioteknik hade varit ett bättre alternativ.

I en del fall hade det rimliga alternativet varit att inte stödja något bredband alls. Mer om det längre fram.

De första åren delades bredbandsstödet ut av Jordbruksverket. Under 2020 övergick ansvaret till Post- och telestyrelsen (PTS). Det är stora pengar det handlar om. Under perioden 2014-2022 betalade Jordbruksverket ut 3 miljarder kr i bredbandsstöd inom det s.k. Landsbygdsprogrammet. Den stora merparten är hänförlig till perioden 2017-2020. Det vill säga till Stefan Löfvens bredbandssatsning.

Under PTS tid som administratör av stödet har nedan belopp betalats ut:

• 2020: 136 miljoner kr till projekt som omfattade 2952 byggnader
• 2021: 1,6 miljarder kr / 67 481 byggnader
• 2022: 1,3 miljarder kr / 33 867
• 2023: 1,2 miljarder kr / 16 495

Som synes sjunker antalet byggnader år för år. Det beror på att det är alltmer avlägsna eller otillgängligt belägna fastigheter som projekteras - de enkla projekten har redan betats av. Med andra ord stiger kostnaden kraftigt på marginalen. Ett diagram som visar snittbidraget per byggnad illustrerar detta väl:

Förra året blev utfallet en fiberansluten byggnad per 72 749 insatta skattekronor i stöd. Ett smått otroligt förhållande.

Bredbandsstödet väcker i ett landsbygdspolitiskt sammanhang frågan: vet den ena offentligsektorhanden vad den andra gör?

De flesta ”landsbygdskommuner” domineras idag av en centralort. Landsbygden har förvandlats till en besvärande last. En allt högre andel skattemedel omsätts i centralorten, när skolor, hemtjänstkontor och annan offentligt finansierad verksamhet flyttas dit.

Kommunen evakuerar och drar sig tillbaka, men statligt bidragsbredband ska fram. På en del håll är förhållandena sådana att mobiltäckningen i området är allt annat än tillfredställande, men fiber ska till varje pris dras fram.

Förra året fick totalt 13 projekt i kommunerna Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik bredbandsstöd. Det totala stödbeloppet var 47,4 miljoner kr. Mottagarna av stöden var Övik Energi, Skanova, Sollefteå kommun, Kramfors Mediateknik och GlobalConect AB.

Detta stöd möjliggjorde att 805 byggnader anslöts till bredbandsfiber. I snitt betalades 58 941 kr per ansluten byggnad, vilket var lägre än rikssnittet. Vissa av projekten hade dock hårresande stödbelopp per ansluten byggnad. I ett av GlobalConnect-projekten uppgick stödbeloppet till 270 561 kr per ansluten byggnad.

Det slutar inte där, ty av de 805 anslutna byggnaderna var fler än hälften - 471 st - nämligen fritidshus. Inklusive en av byggnaderna i GlobalConnect-projekt.

En fritidshusägares anslutning till bredbandsfiber subventionerades alltså av skattebetalarna med drygt 270 000 kr. Detta ska alltså föreställa "landsbygdspolitik".

Det projekt i riket som kammade hem mest i bredbandsstöd per ansluten byggnad, var "Projekt Närsen" i Vansbro kommun. Där sökte kommunen stöd och beviljades 7 miljoner kr för att ansluta 20 byggnader. Det blir 350 000 kr per byggnad.

Det är märkligt tyst i massmedia om bredbandsstödet och de bisarra marginaleffekterna.